Man behöver inte leta speciellt länge för att hitta ett objekt i sin omgivning som är gjort av någon form av metall. Merparten av alla fortskaffningsmedel, byggnader och hemelektronik har stora inslag av metall i sina konstruktioner. Metallens betydelse går inte att ifrågasätta. Sedan flera årtusenden tillbaka när de första metallföremålen först togs i bruk, har människan använt sig av olika metoder för att bearbeta och forma metall för olika användningsändamål. Numera sker metallbearbetning alltmer sällan i en smedja eller smidesverkstad. Det traditionella hantverket har avtagit till förmån för moderna produktionsanläggningar med högteknologiska automationssystem.
Olika typer av metallbearbetning
Metallbearbetning är ett samlingsnamn för flera olika metoder som på olika sätt förändrar formen på ett metallföremål. Man brukar dela in bearbetningen i tre underkategorier
- Sammanfogande bearbetning.
- Skärande bearbetning
- Formande bearbetning
Sammanfogande bearbetning innebär att man genom olika tekniker sätter ihop metallbitar. Det kan man göra genom exempelvis lödning, svetsning eller nitning. Skärande bearbetning är vad det låter, man avlägsnar delar av metallen genom metoder som hyvling, svarvning eller fräsning. Formande bearbetning betyder att man deformerar metallen utan att ta bort material, genom till exempel gjutning, smide eller trycksvarvning.
Historia
Metallbearbetningens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan för flera tusen år sedan upptäckte människan hur man utvann och bearbetade metall. Främst guld och koppar. De allra första tillbehör metallbearbetning brukade vara prydnader eller smycken som användes som statussymboler, eftersom metallföremål var väldigt sällsynta. De första vapnen var antagligen gjorda av koppar som tillverkats genom att metallen värmdes upp, för att sedan hamras till sin rätta form. Senare upptäcktes även nickel och tenn. Vid ungefär samma tidpunkt började gjutmetoden användas.
Att vi människor lärt oss att tillverka järn, har förstås haft stor betydelse. Järnets egenskaper gjorde det möjligt att tillverka hårda föremål såsom yxor, hackor och svärd. Under medeltiden kom järnet att spela en betydelsefull roll. Med hjälp av nya tekniker kunde man tillverka effektivare redskap än tidigare. Under 1600-1700-talet växte efterfrågan på järn. I Sverige började man utvinna järn ur gruvor uppe i de norra delarna av landet. Den svenska järnindustrin kom att spela en betydande roll för järnproduktionen i världen. Under mitten av 1700-talet stod Sverige för 30% av världens järnförsörjning.
Modern bearbetning
På 1800-talet började massproduktionen ta fart. Många nya bearbetningsmetoder för metall upptäcktes. Man lyckades bland annat tillverka stål med hjälp av elektricitet. Sedan dess har mycket hänt, nya metoder för att bearbeta metall har upptäckts och utvecklats. Som till exempel fräsning, bockning, svetsning, lödning, skärning med mera. Teknikerna har förfinats och bearbetningen har blivit allt mer automatiserad. Dagens metallarbete utförs ofta av flera sammanlänkade maskiner med högteknologiska styrsystem. Produktionen går snabbare än någonsin tidigare och de moderna automationssystemen har banat vägen för det industrialiserade samhälle vi har i dag.
